LITE BY-HISTORIA

       Vånafjärden, 1539 - 1871
       I bågaskattelängden från 1539 redovisas 3 husbönder i
       Wonefierden; Per Ketels-son, Nils Gudmunsson, Jöns Jönsson.
       Bågaskatten, som också kallades vinter-skatt, utgick efter
       antalet vuxna män som kunde bedriva jakt. År 1562 är Bredviken
       inräknat i Vånafjärden, 1567-1606 är byns ägor inräknade i
       Bredviken. År 1607 återkommer Vånafjärden och har fyra gårdar
       mot fem år 1667, sju år 1825, och fjorton år 1871.
       Befolkningen levde i huvudsak av jordbruk och fiske.
                       Källa: Ortnamn i Norrbottens Län Pellijeff Gunnar.         

       Lantbebyggelsen i nuvarande Norrbotten enl Hülphers
       reseberättelse från 1758
       Ur Hülphers reseberättelse
       Handlarsonen Abraham Hülphers företog en resa tur och retur
       Västerås - Torneå år 1758. Hülphers skriver att utmärkande
       för lantbebyggelsen var trähusen och månghussystemet.
       Rik tillgång på virke och de vattendrivna husbehovssågarna
       möjliggjorde det utvecklade byggnadsskicket i Norrland.
       Mangårdsbygnaderna med glasfönster blev en självhävdelse.
       
       Vad gäller hus för utanvidsfolk som soldater, torpare och änkor, (Jfr med bild 16 Silverudden)
       som kallades backstugor, så hade dessa timrade bostäder inte
       någon motsvarighet till de i Sydsverige ingrävda jordhytterna**),
       utan här hade man rejäla timrade hus.
       Att traditioner styrde husbyggandet framgick från de finsktalande
       trakterna där folk bodde i rökstugor, med öppna ugnar och där
       röken fick söka sig ut genom glöggar i väggar och tak.
       Brandfaran var här stor.
       Slut citat Hülphers


                 **) Jfr Lubbe Nordströms "Lortsverige" från 1930 talet där jordkulorna
                       fortfarande var ett inslag i bebyggelsen i södra Sverige.
                       Lubbe skrev om folket i Kalixdalen att de var så renliga att
                       de t.o.m hade mattor på golvet i ladugårdarna.
       
       Månghussystemet återfinns i Vånafjärden till sen tid, ett exempel är gamla gårdsuppsätt-
       ningen på Erikgården. Där fanns på gården fram till mitten 1930 talet vinterboningshus
       sommarboningshus ladugård med stall, fårhus, dass, stolpbod, vedbod, smedja, ria med torkhus.


       Mer Vånafjärdshistoria: karta med vinter- och sommarvägar






























       Notera 1758 års vintervägs sträckning från Bredviken via Vånafjärden och Lapisträsket till
       Sangis. Kartan visar att vintervägen gick förbi/genom Svanbergsgården och Gretsholmen och
       via Risholmen bort mot Lapisträsket.

       I ett dokument om gamla Månsbyn och gästgivargårdar så nämndes att ett gästgiveri även fanns
       i Vånafjärden. Vid denna tiden så existerade endast vinterväg som allfartsväg. Därför ligger det nära
       till hands att det var exempelvis oppi Svanbergs, om man följer 1758 års vinterväg.
       
               Enligt HolmErik var myndigheterna missnöjda med att Vånafjärdsbönderna
               inte höll vintervägen i farbart skick varför sträckningen ändrades till att gå
               via Lantjärv till Sangis.

       Till Vånafjärdsböndernas försvar skall väl sägas att blåsten på fjärdarna snabbt sopade igen
       alla spår av vägen.

       VÅNAFJÄRDEN
       (Vonefierdhen 1566 tre gårdar, 1652 fem gårdar)
       1505 i ett pergamentsbrev nämns Gregers i Woningsafierd bland tolv synemän från Kalix socken.
       1567 får Per böta för jungfrukränkning med en oäkta piga.
       1572 får Per böta för lönskaläge, och 1575 för att han undantagit fjärdingsman och utgjort ond gärd
       till kungliga majts krigsfolk.
       1575 får alla bönderna i Vånafjärden böta för helgdagsbrott.
       1688 klagar herr kapten på att Nils ska ha sönderhuggit hans kattisa. Bybon Carl intygar dock att
       soldaten Mickel satt kaptens kattisa på Nils avdelta fiskevatten. Nils blir fri men soldaten sätts på
       trähästen.


       Bågaskattelängden från 1539
       Vånafjärden, 1539 - 1871
       I bågaskattelängden från 1539 redovisas 3 husbönder i Wonefierden; Per Ketels-son,
       Nilss Gudmunsson, Jöns Jönsson. Bågaskatten, som också kallades vinter-skatt, utgick efter
       antalet vuxna män som kunde bedriva jakt. År 1562 är Bredviken inräknat i Vånafjärden,
       1567-1606 är byns ägor inräknade i Bredviken. År 1607 återkommer Vånafjärden och har
       fyra gårdar mot fem år 1667, sju år 1825, och fjorton år 1871. Befolkningen levde i huvudsak
       av jordbruk och fiske.
                       Källa: Ortnamn i Norrbottens Län Pellijeff Gunnar.   
       Not: 1940 fanns ett tjugotal gårdar i Vånafjärden

       
       Beskrivning av Vånafjärden i ett Kalixkommun dokument 3.0 Plan
                       Vånafjärden var en av de medeltida kustbondebyarna, tidigast omnämnd år 1505,
                       men existerade långt tidigare. Typiskt läge mellan hav och insjö med små odlingar
                       och större slåttermarker. Södra delen av byn består av arbetarsmåbruk som växte
                       fram under industrialiseringen i slutet av 1800-talet. Jordbrukslandskapet är delvis svagt hävdat men
                       på vissa ängar finns ängslador i skogsbrynen som är uttunnade.
                       Byn är relativt kuperad med bebyggelse på de små höjderna. Kulturhistoriskt värdefull
                       bebyggelse finns i hela byn. Vånafjärden utgör klass II område i bevarandeprogrammet
                       för odlingslandskapets natur och kulturvärden.




       Anna Greta Jonedotter 17960102-18700411 

       e-mail från Holmerik 2000-11-17
       HolmErik skriver:
       Bifogade foto av käring född 1790 och död 1870
       föddes oppi Erik som dotter till Anna Persdotter i
       hennes andra äktenskap denna gång med
       Jonas Ingvaldsson från Svartbyn.
       Första karlen hette Elias Ersson och från det är vi komna.
       Käringen på fotot heter  Anna Margareta Jonedotter
       och hon hade bland andra
       en dotter Maria som gifte sig med handelsmannen
       N O Svanberg i Kalix. Han hade
       lant- och dynamithandel.
       Nu förtiden står det Svanbergs Glas på skylten.
       Det känns konstigt att man kan hitta fotografier
       av så gamla människor.
       Hon föddes ju två år innan Gustav III blev skjuten
       på Operan.
               Erik Strömbäck

       Stamtavla i Strömbäcks släktled med Elias Ersson
       Visst är Vånafjärden en gammal by.
       Med HolmEriks släktutredning och
       mitt sorteringsprogram och med
       ytterligare utsträckning bakåt i tiden
       med några personer så är min stamtavla
       15 generationen i rakt nedstigande led.















       Kartan nedan
       Buraeus karta över Vånafjärdens by från 1648. (från kartverket)
       Man kan tillmäta kartan stor trovärdighet, men utefter kartans utsträckning
       finns avstånds och lägesfelaktigheter, må det vara Buraeu förlåtet.
       Kartan visar ett Vånafjärden med havsnivån ca 3.5m högre än år 2006.
       Rågholmen har inte krupit upp ännu. Stranden går ändå in mellan Jöns och Holmen.
       Området mellan Svanbergs och Käppvallen har inte kommit med, och strandlinjen
       går ända upp under backen mot Ernst Strömbergs vid Korsnäsgårdarna.
       Havsnivån går över Vikmanholmen, Egnahem och upp under Sandviksbacken
       Byns gårdar är införda, Jöns Josefs och Skatan utefter åsen i nedre byn samt
       nuvarande "Eriks" under backbrottet utefter bäcken från träsket.
       Träskåkern och mark under backbrott, mestadels sand och moränmarker
       var vid denna tid till betydande del uppodlad, men vid denna tiden stod myrslottern
       för det huvudsakliga vinterfodret till husdjuren.
       

       Beteckningarna i kartan nedan kan tolkas som:
       A= huvudbebyggelse
       B= Uppodlad mark
       C= Kärrmark eller liknande.
       Tolkningen av betäckningen C baseras främst på kännedom om den vassrugge som fortfarande
       växer i byträsket vid Träskåkern och även ur den övriga topografin på berörda områden.















END
BY-HISTORIA
 
Träskåkern --->
Söder Dalbacken

Hannaholmen

Brännbacks-
gärdan
Sandgärdan
Sandbacken
<---Erikbacken
Häggholmen

  Halsholmen
   Tolkning av kartan
   En vild gissning av var de olika
   åkerstyckena skulle vara
   belägna på en modern karta
  Skorran
  Bränngärdan
  Tolkning av texten ovan
  Sangis-1½ mil
  ...... .......
  Gårdarna
  Jöns
  Josefs
  Skatan

<--Elias Ersson
  ã Upp
Svedje gärdan

OFFICIELLA
VÅNAFJÄRDSHISTORIAN

BYAR I KALIX


  Notera att länken och benämningen
  till "BYAR I KALIX" varierat med åren.
  Dessutom har byn Vånafjärden ute-
  lämnats två ggr, men   efter påstöt-
  ning återinförts.
  Nedladdad textmassa för byn.
 
  1505  Woningsafierd sep. 24 Gregers var en av 12 synemän i Kalix
Wonefierden
Wonöfierdenn
Vonefierdenn
Woneffierden
Hjälpgärdsuppbördslängd
Våna. 1
Våna. 2
Våna. 3
Vonefierdh, Wånefierden
Wånefiälen
Hjälpskattelängd
Våna. 1
Våna. 2
Våna. 3
Våna. 4
Wånefierden
Boskapslängd
Våna. 1
Våna. 2
Våna. 3
Våna. 4
Wånafiälen

Wånafiärden

Boskapslängd
Våna. 1
Våna. 2
Våna. 3
Våna. 4
Våna. 5
Wånafierden

1539
1543
1547
1553
1553



1556
1566
1599




1607
1626




1648
1652
1667
1675
1695





1725

3 gårdar
3 gårdar
3 gårdar
3 gårdar
Kor
  9
13
  9
3 gårdar
4 gårdar
Kor
  9
  7
11
  0


12
4
10
12

5 gårdar



13
12
8
9
6





Pengar Öre
0,5
1
1


Hästar
2
1
1
1


1
1
1
1





2
2
1
1
1










Småkreatur
14
6
12
14


12
10
9
18





12
12
12
12
8










Svin
0
0
0
0


1
0
1
2












Tjur/Stut
2
0
1
4


0
1
0
0
  Källa Leif Boström

År 1562 är Bredviken  inräknat i Vånafjärden, 1567-1606 är  byns  ägor inräknade i Bredviken.
År 1607 återkommer Vånafjärden och har fyra gårdar mot fem år 1667, sju  år 1825, och fjorton
år 1871. Befolkningen  levde i huvudsak  av jordbruk och fiske.
                                                           Källa: Ortnamn i Norrbottens Län Pellijeff Gunnar.