26
Eriksjöboden 1940 tal
Eriksjöboden vid Hannasundet, med laxryssja på tork.
Sjöboden står på en bädd av spink som bör komma från Bergman & Hummels sågverk på Stora Bergholmen. Därför kan sjöboden vara från tiden omkring året 1900.
Sjöboden har förståss misst sin betydelse som och redskapsbod för fiskeutrustning, då fisket lades ner i skiftet 1950- 1960 talet.. Det var ju i den man låste in veven till båtmotorn och hängde upp varma pälsen, och fiskegarnen hängdes upp på narar under taket ute på loftet.
På grund av landhöjningen är det nuför tiden kappt möjligt att gå in med fiskebåt till sjöboden.
Här i innersta Bottenviken varierar vattennivån dramatiskt med upp till tre meters skillnad vid kraftiga nordliga eller sydliga vindar. 250 meter torrland vid lågvatten och det finns ett märke inristat upp på fönsterkarmen dit vattnet nådde under en kraftig sydlig vinter- storm.
Sjöboden rustades upp av dåvarande husbonden Viktor Strömbäck i slutet av 1960 talet och Håkan Lindbäck nu ingift på Erikgården satte in nya kraftiga stocksyllar inunder, varför den  i gott skick står kvar på sin forna plats.
Sjöboden har ett högt musealt värde som minner om tiden och platsen då fisket var en vardagssyssla.
Visst är det synd att nästan alla dessa fina sjöbodar i Vånafjärden skattat åt förgängelsen eller skingrats. De är en kulturskatt som har gått Vånafjärdarna ur händer. Dessa enormt vackra sjöbodar som vittnade om gamla tiders fiske. 
Och där insatsen att sätta dem i stånd inte skulle ha kostat många dagsverken men som skulle ha säkrat dem för de närmaste hundra åren!!!

Tänk er alla sjöbodar som står runt Sveriges kuster. Vilka ramaskrin det skulle bli om dessa revs. Kan ni tänka er Lysekil, Orust, eller Marstrand utan sina gamla röda sjöbodar. Ja tänk er Bohusläns hundratals fiskeplatser med tusentals vackra sjöbodar, jämfört med ett Bohuslän utan sjöbodar, så inser man betydelsen av det gamla och genuina.


Eriksjöbodan Vy från Nord
27
Gamla Erikladugården 1930 tal
Den gamla timrade ladugården som revs in mot mitten av 1930 talet bör vara byggd på 1880talet, se bild 03 i "Övre Byn". 
Den har troligen haft en föregångare på den platsen från 1820 - 1830 talet, den tid då boningshuset stod nere på Erikbacken och som vid en tragisk historia brann ner till grunden.
En ny modernare uthusränta sattes upp på gården som fortfarande står i gott skick.






Erikladugården Vy från Sydväst
28
Erikrian 1700 - tidigt 1900 tal.
Vedeldade torkrian, högra delen, där man lät röken cirkulera i torkrian, för effektiv torkning och därför var väggarna helt svarta av sot.
I  mittenavdelningen tröskade man med slagor, och till högra avdelningen kastades den tröskade halmen.
Tröskningen rationaliserades i tidigt 1900 tal när en hästdragen tröskvandring installerades. Även tröskvandringen vart omodern och skattade åt förgängelsen i sent 1940 tal.

Torkrian revs på 1960 talet då i miserabelt skick och endast delar av muren återstår, men den övriga delen står i gott skick kvar.
( i fotot ,mellan rian och ladan syns delar av muren)        
En inre dörr/lucka med inskuret årtal från år 1700 finns bevarad kvar då torkrian, den högra delen revs ner i miserabelt skick 260år gammal. Dörren satt  mellan torkrian och tröskutrymmet.
Spår av körvandringen finns kvar.


Erikrian Vy från Ost
29
Erikstolpboden 1940 tal
I stolpboden(härbret) förvarades årets skörd av säd i stora bingar, och uppe på vinden för råttornas skull ett hängande bord  för tunnbröd, öppet utan övertäckning. Vintertid så hängde där oftast en kalvkropp. Där finns en liten öppning i stolpbodsdörren så att katterna kunde ta sig in för att fånga eventuella råttor.
Det fanns, åtminstone när jag var liten, små ljusa fläckar i taket i stolpboden. Så var det sa pappa, att när dom som pojkar brukade ta tunnbröd och smör ur smörbyttan och smörade på med tummen, därefter rensade de tummarna genom att sprätta iväg smörrestena upp i taket.

Stora runda träkar med saltad lax förvarades här under tidigt 1900 tal. Dessa läckte så att golvtiljorna impregnerades med salt, och fortfarande in på 1960 talet slickade korna inunder under golvtiljorna för att få i sig lite salt.
Stolpboden kom att bli museum, när ErikViktor pensionerade sig så samlade han samman gårdens alla gamla redskap i stolpbodan.


Erikstolpbodan Vy från Väst
34
Petrus dass 1940 tal
Petrus dass på träskbrinken revs på 1980 talet.
Jag måste nämna Petrus oppi träsket. Han bodde ned mot träsket i en liten röd stuga med Träsk-Selma, gumman sin. De hade sin lilla ladugård med någon ko, och sitt lilla jordbruk och lilla potatisland och en liten grönsakstäppa där till.
Detta boställe, Petrus och Selmas, det idylliska och mest pittoreska bostället där i by Vånafjärd. Utsikten över träsket när de satt och småpratade i syrenbersån, eller på brosteget frampå kvällskvisten med kvällssolen som överöste Britholmen med ett rosa skimmer.

Men dasset, det lilla grånade dasset där bak ladugården. Det stod där på träskbrinken, detta lilla dass som stod med baksidan mot träsket och på sin norrsidan de gamla gistna skittunnorna med de halvt lossnade tunnbanden.
Det var ett vackert dass, och dess läge där på kanten till träsket så idylliskt.
Tänk om det fått stå kvar där på träskbrinken, vilken prydnad det hade varit för hela träskgårdssamlingen, nu är dasset flyttat upp intill ladugårdsgaveln.


Petrus dass Vy från Väst
 
33
Svanbergs Ladugård 1940 tal
Timrad med kostall el. fuse(bondska) höskulle stall för en häst samt vagnslider.
Ladugården revs i tidigt 1950 tal.











Svanbergs ladugård Vy från Ost
30
Holmstolpbodan 1940 tal
Den ena av två stolpbodar i byn med två utrymmen i bottenvåningen.
Så länge det var ett aktivt jordbruk på Holmen användes stolpbodan för att lagra säd.
I gott skick står stolpbodan kvar.
Nere i backen Holmsommarladugården den revs i slutet av 1940 talet





Holmstolpbodan Vy från Ost
31
Holmsjöbodan 1970 tal
Holmsjöbodan plockades ner under 1970 talet, och i renoverat skick sattes den upp som museisjöbod på Kalixkajen strax söder om kyrkan. Detta var en mycket god sak för efterkommande generationer, men den hade heller inte skämt ut sig, om den få stå kvar på sin plats vid Hannasundet i ett renoverat skick.

Holmsjöbodan kan vara från tiden 1870 talet.

Vånafjärdarna var våghalsiga på sjön, men inte dumdristiga.




Holmsjöbodan Vy från Nordost
32
HolmUlriks Iskällare i tidigt 1940 tal
Ulrik Strömbäcks "HolmUlrik" iskällare vid Hannasundet. Det låga breda timrade huset med en förstuga och sen själva iskällaren som fylldes med is och snö som sedan täcktes med sågspån så att källaren höll sig kall till slutet av fiskesesongen.
Här har mången lax legat på is under HolmUlriks verksamma dagar.
På planen ner mot sjön drogs båtarna upp inför vintern.

HolmUlrik med söner var laxuppköpare. Iskällare fanns också på  Björkskär i Kalixälvens utlopp. Hit kom mycket lax från Vånafjärden, Ytterbyn och Storöhamn. All lax saltades i stora kar och skickades med någon kustångare till Stockholm

Ulrik erhöll guldmedalj ett år för "bästa saltade lax" av köpmen i Stockholm

HolmUlriks son Holmvaldemar som också övertagit hämmanet fortsatte några år att nyttja iskällaren innan den revs.


Iskällaren Vy från Syd Ost
GAMMEL-VÅNAFJÄRDEN
Delen
ENSKILDA HUS
35
HolmUlriks Smedja 1930 tal
Smedjan på Holmen bör vara byggd i sista halvan av 1800 talet.
Ulrik Strömbäck "HolmUlrik"   var god smed med gott ryckte.
Ulriks son Valdemar Strömbäck HolmValdemar övertog hemmanet på 1930 talet och har använt smedjan för husbehovssmide.
Den fullt utrustade smedjan står i bästa kondition kvar och den har nyligen övertagits av sonson till Ulrik, Erik Strömbäck "HolmErik" som nu kan smida till en hästsko i egen smedja om han återigen skaffar häst till Holmgården.







Holmsmedjan Vy från Syd
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
END ENSKILDA HUS

       Nedan några enskilda vackra byggnader med stor karaktär
       som ståtade där i by Vånafjärd.
36
Erik Smedjan med dubbla äsjor 1910 tal
Smedja med dubbla ässjor hos dåvarande husbonden och smeden Karl Johan Strömbäck. Karl johan var bror till HolmUlrik på Holmen och de var båda erkänt skickliga smeder.
Eriksmedjan revs i uruselt skick i tidigt 1930 tal.
Stenfoten under vänstra gavelknuten finns fortfarande kvar.
Karlsborgsvägen byggdes 1934, och dess streckning går över kolbodan, dvs
högra delen av huset.
Smidesstädet med kubbe samt skruvstycket från smedjan finns kvar på Erikgården.

År 1923 kom Karl Johan att skriva på en borgensförbindelse som förföll till inlösen.
Karl Johan kom därav in i ett svårmod som slutade med att han omkom hängande i en repögla fastsatt i en takås i smedjan. Karl Johan var ogift men hade piga för det husliga.
HolmViktor då 23 år övertog sysslorna på Erikgården och senare köpte han Erikhemmanet där han var husbonde i 40 år.
Som husbonde på Erikgården fick han som sig bör tilltalsnamnet ErikViktor.


Eriksmedjan Vy från Ost
41
Mangel bodan 1940 tal
Mangelbodan och Skatarian på krönet av Skatabacken. I mangelbodan stod den stenlastade mangeln som byns gummor brottades med men som gav släta dukar och lakan.
Det var ofta två eller flera gummor samtidigt som hjälptes åt att dra mangeln, och därför var det till att ha gnuggat och gnott och sköljt lakanen rena och vita, för det var medhjälperskor med kritiska ögon som skulle komma att se tvätten.

I lidret förvarades byns gemensamma handpumpade brandspruta samt en brandhake med 4 - 5 m långt skaft.
Byns innevånare kunde därför känna sig säkra om den röde hanen slog till, eller?


Mangelbodan Vy från Ost
  ã Upp
37
Svanbergs bagarstuga 1940 tal
Bagarstugan är troligen uppförd under 1700 talet.
Golvplankorna är av kluvna på golvsidan tillhyvsade stockar.
Den vänstra dörren till sängkammaren är idag övertäckt.
Innanför den dörren skall det enligt uppgift ligga en sten som inte togs bort utan sticker upp ovanför golvtiljorna.
Tunnbröd har bakats här in i senare tid.
Bagarstugan står i bästa kondition kvar.
Sista minnet av SvanbergsHulda, husmor på gården var när
vi pojkar cyklade genom gården och Hulda stod på bron till bagar- stugan lutade lite med handen mot brostolpen. Hon hade  en halvknäppt grå kofta på sig, året bör ha varit mitten av 1940 talet.
                          ********************
Några dagar efter det att texten ovan skrivits erhöll jag några gamla foton och bl.a. ett med Hulda i grå kofta sittande på bron till bagarstugan!


Svanbergs bagarstuga Vy från Syd
40
SkataAdolfs sjöboda 1940 tal
SkataAdolfs gamla vackra sjöboda, den enda i byn med loft på bägge sidor. Taket var täckt med björknäver.
Till höger stenpiren vid Gretsholmen.
I fonden på Skatabacken, Mangelboden och Skatarian.
Sjöbodan flyttades från sin plats till Risön på 1970 talet.








Adolfs sjöboda Vy från Ost
  ã Upp
38
Hölada oppi Skaramyran 1940 tal
Hölada vid övre Skaramyran.
I näset utefter Skaramyrbäcken bärgades starr och fräken, myrslotter. Man slog med vinglie och då lades höet i strängar så det var enkelt att samla upp. Myrhöet torkade snabbt och efter ett par dagar bars det med svege till ladan.

Sent på vårvintern hämtades hö från ladan med höskrinda som drogs på tidig morgonskare till nedre Skaramyran till hästen som då slapp pulsa en km i djup snö.
Starrhö användes även som skohö i stället för strumpor.
Det var torrare och varmare och kastades efter en dags användning.
Ladan revs på tidigt 1950 tal.


Skaramyrladan Vy från Ost
 
39
Eriksjöbodan 1940 tal
Sjöbodan byggdes i slutet av 1890 talet på ett underlag av spink från Bergman & Hummels sågverk på Stora Bergholmen.
Som nybliven pensionär renoverades sjöbodan av Viktor Strömbäck under 1960 talet. Nya timmersyllar lades in under sjöbodan under 1990 talet av Håkan Lindbäck nu husbonde på Erikgården.
Sjöbodan står nu som ett monument över svunna tider då fisket var gott och bonden fram på kvällen kunde koppla av från bonderiet med en tur runt i skärgården för att vittja sina laxryssjor.

Sjöbodan står upprustad kvar, men har helt mist sin betydelse som sådan, då uppgrundningen nu är alltför påtaglig, men som museisjöbod i sin rätta miljö fyller den en allt viktigare uppgift.



Eriksjöbodan Vy från Väst
Enskilda Hus
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp
  ã Upp