README
       Policy inför utformningen av hemsidan By-Vånafjärd under 1930 - 1950 talet

       Språk svenska, blandat med språkbruket i Vånafjärden från den tiden, som isi oppi baki -boda -bodan bynning
       klodda och fuse(själva kostallet) kan förekomma.
       Förnamn kan anges med gårdsnamnet som prefix, typ ErikTure
       Bilder över varje bondgård ska återges.
       Med bondgård menas hela samlade gruppen av hus och bodar på gården.
       Strävan, en bondegårdsgrupp på varje bild, flera gårdar kan dock ingå.
       För att tydliggjöra husgrupperingen på bondgårdarna bör bilderna vara i fågelperspektiv.

       En situationsplan över byn med alla på den tiden befintliga hus och bodar ska finnas med.
       Röda pilar, med tillhörande bildnummer ska finnas i situationsplanen som anger betraktelseriktning för bilderna.
       De gamla kärrvägarna som band samman byn ska vara med i situationsplanen.
               
       Kartor över byns land och sjöområden ska finnas med. Tex Bykartorna 12 st är avritade från
       flygfotokartor täckande Vånafjärdens land och sjöområden. I dessa kartor är införda de benämningar
       som användes av byns innevånare över områden och platser.        

       Bilderna över bondegårdarna är ej tänkta att ha ett konstnärligt utseende.
       Därför betyder tex ett träd en skog, två träd tät skog.
       Jag har också tillåtit mig små perspektivförskjutningar i bilderna, allt för tydlighetens skull.
       
       Med en kortfattad text till bondegårdarna bör upplevelsen av by Vånafjärd bli fullgod.
       Bakgrundsinfo ska vara praktiskt åtkomlig, just där man befinner sig i de beskrivande texterna..
       Det bör också finnas ett överflöd av möjligheter till att klicka vidare, utan att gå vilse i menyerna.
       
       

       Takbeklädnad
       Vad kan man läsa ut i bildserien.
       När väl alla bilder var färdiga framstod det klart att tex sommarboningshus "sommarbynningar"
       hade tjärpapp  "papptak" medan vinterbynningar oftast hade takstickor "takspån" på taket.
       Detta för brandsäkerhetens skull, då man sommartid bodde och eldade i sommarbynningen.
       Tydliga exempel på detta var tex. Eriksommarbynningen, Lundbäckssommarbynningen, Skatasommarbynningen.        
       Dessutom var tjärpapp den vanligaste takbeklädnaden för husägare utan egen skog, få undantag.

       Byavägarna
       Kärrvägarna genom övre och nedre byn var den livsnerv som passerade de större bondgårdarna
       och då oftast över själva gårdsplanen. Tvärförbindelser fanns här och där mellan kärrvagarna.
       En kärrväg kallades byaväg.
       Byn Vånafjärden låg avsides och var sommartid endast förbunden med yttervärlden via omvägen
       över Flakabacken och Lantjärv till Kalix ca nära 15 km. Vintertid var sträckan endast ca 10 km.

       Det rådde stränga regler för de gamla kärrvägarna. De skulle alltid hållas framkomliga
       även om grindar och "leder" fick sattes upp.
       Ex. rivningen av den gamla fallfärdiga bron över bäcken mellan Erikgården och Lundbäcksgården
       på 1980 talet där denna inte hade använts under ett decennium.
       Ärendet behandlades i ett "byasammanträde".
       Utlåtande: -Riv bron men den måste byggas upp igen om någon så önskar.
       Nu in på 2000 talet har strängheten uppluckrats.
       Med nya vägen genom nedre byn som färdigställdes på mitten av 1950 talet och avsaknad av
       bonderelaterade krav på framkomlighet så har dessa gamla kärrvägars betydelse är starkt reducerats.

       


       Camera Obscura och om hur gamla målningar kan komma till oväntad användning.
       Under andra världskriget blev Warszava utsatt för nästan komplett förstörelse. Inför uppbyggnad av
       staden beslöts att Gamla stan skulle byggas upp som den tog sig ut före kriget. Med hjälp av bland
       annat gamla tavlor av gatubilder och miljöer kunde man så återskapa den genuina Gamla Stan.

       Tavlorna målades av konstnären Bernardo Belloto på uppdrag av den Polske kungen Stanislaw II August
       som regerade under senare delen av 1700 talet. Bernardo Belloto som använde sig av camera obscura
       tekniken och kunde därför måla tavlorna detaljrikt naturtroget och exakt.

               Tack Jacek Kobosko för källinfo.
       


       ã Copyright för bilder
       Jag har egentligen inte funderat speciellt över ã. Akvarellerna är fria och kan erhållas i högupplösning,
       men vissa av fotografierna är inte mina så för att vara artig mot fotografen bör denne tillfrågas innan nedladdning.
       Sänd ett e-mail (ture@swipnet.se)så fixar det sig säkerligen.        
       




       
















 
 


END README